Och med det bästa sällskapet blir sömntimmarna få, energin använd till max och orden räcker inte till för att beskriva hur fruktansvärt kul jag har haft det.
Men jag bor i tidernas bästa studentstad. Ungefär så skulle man kunna säga.
När jag känner för att sätta ord på tankarna.
1 kommentar:
Varför är det alltid jag som ska vara värst?
Skicka en kommentar